På förekommen anledning sätter Kormorantrådet under denna rubrik igång sitt materialinsamlande. Vi efterlyser:
1) Exempel på kartor i drömmen och orientering efter karta i drömmen.
2) Drömgeografisk undersökning av Gävle.
3) Försök att använda kartan/kartpunkterna från denna dröm.
4) Synpunkter på materialet och undersökningen.
Wednesday, November 14, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Jag reste nyligen från Stockholm till Sundsvall. Eftersom det skulle bli ett 8 minuter långt uppehåll för tågbyte i Gävle tänkte jag utnyttja denna tid för att intensivpåminna mig om att drömma om Gävle. Tåget anlände försenat till Gävle, och vi som skulle byta fick springa för att hinna med Sundsvallståget, men intentionen gav ändå resultat:
I en dröm nästnästa natt befann jag mig på cykelfärd på väg mot Gävle. Det var bara en känsla eller visshet, för jag cyklade i tätbevuxen skog så jag kunde knappast orientera mig. Jag passerade några pojkar som byggde en omöjlig trädkoja: kojan låg i grenverket av en grupp träd med tjocka stammar, och från kojans tak växte det träd med lika tjocka stammar; man såg dessa illa rotade träds rotsystem greppa tag om kojans tak. Plötsligt mindes jag Kormorantrådets drömkartografiska frågeställning och frågade mig hur jag skulle kunna ta reda på väderstecken. Svaret på frågan infann sig genast i landskapet: Stigen jag cyklade på dubbelexponerades på gatan där jag bodde som barn och som ligger i nord-sydlig riktning. Så jag hade alltså cyklat i nord-sydlig riktning. Härnäst undersökte jag en vägskylt. På nordsidan av skylten hade någon skrivit LOGOS och på sydsidan RAGGARE. Jag cyklade vidare, mot Gävle och RAGGARE, och kom till ett förstenat jätteträd. Då jag cyklade emot trädet ”tippade” det bakåt så att jag kunde cykla upp i trädets första grenklyka, som på något sätt utgjorde en stenbro. Men en bro mellan vad? Det framgick inte.
Kommentar:
Från tidigare blixtbesök i Gävle minns jag GÄVLE BRO VÄRDSHUS, och även kortare promenader över innerstadens broar. Jag minns också en ”lokal slinga” som jag en natt per bil för ca 18 är sedan lurades in i och som det tog nästan en timme att hitta ut från igen (cyklicitet). Även raggare förknippar jag med Gävle, men det blir en för lång historia att berätta.
Det som föreföll mest intressant med drömmen var upptäckten av ”skylttricket”, en enkel metod att få förslag på varifrån man kommer och vart man är på väg.Kanske är också psykologiseringen av väderstrecken nord och syd intressant, men det får vi isåfall återkomma till senare.
/NN
1. Min dröm påstod att det intressantaste på en karta alltid är nedom och till höger om mitten. Har man en karta med norr rakt upp är alltså det intressanta sydost om det som är i centrum.
Om man sätter Gävle i centrum hamnar då Dalälvens utlopp och Älvkarleby kommun som det intressanta. Där har jag vistats en del i märkvärdiga naturmiljöer, t ex paddlande på Storfjärden där vattennivån höjts så det finns många träskartade områden där trädkronor sticker upp direkt ur vattnet, som på bilden av skarvarna längre ner på kormorantrådets hemsida.
2) Drömmen är full av kaffe. Till min bild av Gävle hör definitivt vandrandet mellan doftatmosfärer, eftersom olika delar av staden med olika vindar helt präglas av Gevalias kaffefabrik (staden har förstås givit namn åt detta kända märke), kryddfabriken, eller de sulfit/sulfatosande pappersbruken. Lettristerna beskrev drivandet, den grundläggande psykogeografiska verksamheten, som "en teknik för att röra sig genom varierande atmosfärer"
3) Det stora gyllenskimrande trädet. The golden bough?
4) Så snart de kommit över bron till andra sidan, kom andarna dem till mötes.
Jag har fortsatt att drömma om cykling, av dessa meddelar jag en dröm med vägskyltar igen. Vi är på cykelfärd i Norrland, färden beräknas ta 300 timmar. Denna siffra är underligt stor och exakt, ändå känner vi inte till destinationen. Jag försöker räkna ut hur många gånger vi måste övernatta om vi cyklar 9 timmar varje dag. Vi hamnar litet oväntat i "Tideå". Jag hittar Tideå på kartan och ser där att närmsta grannort heter "Tiltje". Då båda dessa namn låter norrländska känns det som att vi är på rätt väg. På vägskylten framför oss står nu avstånden till Åbo och Tranås. Det förvirrar mig eftersom kartan anger tre Åbo och tre Tranås. Bara ett av Åbo:na borde kunna räknas bort, det som ligger i Finland. Jag anar att avståndet till vår okända destination skulle kunna räknas ut om dagens tillryggalagda sträcka (under 9 timmar) kunde mätas. Men både tankekraft och intresse saknas för detta.
Drömmen handlade till en början om hur härligt det kan vara att cykla. Detta kom i skymundan när räkneövningen tog vid. Sedan introducerades två orter med symboliska namn; Tideå (Tidens å = Tidsflöde?) och Tiltje (Stiltje?). Här tycks drömmen antyda ett metaperspektiv: cykling som en relation mellan tid och stillhet. När man cyklar kan man uppleva fart och stillastående samtidigt. Fortsättningen på drömmen, som frångår detta tema via fortsatta räkneövningar vilka leder till naturgeografiska förvecklingar, är uppenbarligen ett stickspår från denna tanke.
/NN
En cykeldröm igen.
Jag går in på antikvariatet "Mobergs", som är väldigt stort och som ligger i en stenstad som jag med viss tvekan tror kan vara Visby. (Jag har aldrig varit i Visby.) Inne i lokalen ropas genom ett skränande högtalarsystem förslag upp på vilka människor som borde dö, förslag som vi kunder mumlande instämmer i eller protesterar mot med irriterade utrop, utan att låta särskilt intresserade. Ändå är det väldigt mysigt att vara där inne. På översta våningen står två ljust turkosa damcyklar av märket "Cormorant". Jag blir entusiastisk: min mor hade just en sådan cykel, och var det så den hette, den bästa cykel jag någonsin använt; stora hjul, snabb rullhastighet, lättrampad i uppförsbacke.
/NN
Post a Comment